Försvarsmakten
Militären.
Jag är åter i konungens stolta uniform, i tjänst, buren av en plikt som är både tung och meningsfull.
Längtan tillbaka till Försvarsmakten
Jag har sedan 2025 följt gamla spår och känner mer att jag tar stegen mot något som känns mer hem. Jag är åter i konungens stolta uniform, i tjänst, buren av en plikt som är både tung och meningsfull. Här möts jag av gemenskap som jag kommit att sakna, något som många inom privata sektorn och andra myndigheter eftersträvar att upp nå men utan att riktigt göra det. En saknad som länge känts som ett täcke som lagts sig över mig och hur jag än försökt skaka av det har det alltid dragits tillbaka på plats.
Ensamheten må gjort mig stark, tillräcklig att kunna bära mina egna hemligheter och erfarenheter, utan att de knäcker mig. Men bland de gröna fälten, i gemenskapen och under himlens tavla, finner jag en plats där ensamhetens tunga täcke ej förmår kväva mig. Så under stora delar av 2026 kommer jag att vara just där, i det gröna och kanske är det just där allt faller på plats. I gemenskapen, i tiden, i ansvaret, i de stilla stunder som aldrig återvänder och i balansen med att vara en del av något större. Det faktiskt måhända att just däri jag kommer finna min ro, mig och kanske dig igen min gamle vän.
“De säger att vi dör två gånger. En gång när andetaget lämnar vår kropp, och en gång när den sista människan vi känner säger vårt namn.”— D.L
Visioner och hjältedåd
Jag är krigets barn, formad av dess verklighet. Kanske är det därför jag inte flyr miljöer präglade av ansvar, struktur och tyngd. Det är i de sammanhangen jag bearbetar, förstår och stärker mig själv. Sedan 2018 har jag landat i ett yrke vars uppgift jag älskar, ett arbete där mitt engagemang varje dag får en konkret påverkan på andra människors liv och ger mitt eget liv glädje.
Samtidigt händer det att jag tar kliv åt sidan, söker andra miljöer, andra uppdrag och sammanhang där kraven är annorlunda, mer direkta och mer prövande. Det finns något subtilt i utmaningen, i slitaget, i pressen och i grisandet som jag inte fullt ut kan förklara. Men det är där jag känner mig som komplett. Där tankarna stillnar. Där jag möter mig själv utan filter. Äkta.
“Vilken enorm styrka som finns i ett ledarskap som inte bara handlar om att leda sig själv och andra, utan om att skapa förutsättningar för andra att leda varandra.”— Jim Nano
Bilder
